- Ingen fotboll. Det är jobbigt på flera sätt. Dels är det jobbigt för att jag varken kan se på eller gå på fotbollsmatcher, vilket är mitt absolut största fritidsintresse. Men det är också jobbigt för att vi inte vet när det drar igång igen, i alla fall den svenska fotbollen. Under vinteruppehållet vet man att träningsmatcherna drar igång under sen vinter/tidig vår, och sen drar också Allsvenskan och Superettan igång. Men nu vet man inte. Kanske drar det igång i juni. Kanske inte. Det vi kan vara mer eller mindre säkra på är att det inte kommer vara som vanligt. Uppmuntrande. Inger framtidstro. Eller inte.
- Alla mästerskap skjuts upp. En efter en. 2020 som skulle vara ett så fantastiskt mästerskapsår blir ingenting alls. Tomheten.
- Vi måste hitta bättre strategier för att kunna hanterande liknande kriser i framtiden. Vi kan inte lägga ner alla idrottsföreningar och sluta idrotta eller se på sport, det funkar inte. Sporten är, trots allt, en fundamental del av vårt samhälle. Och det kan komma liknande kriser framöver. Vi kan inte sätta allt på paus, utan vi måste hitta strategier för att föreningarna ska överleva och kunna fortsätta med sin verksamhet även när samhället förändras. Hur? Jag vet inte. Men jag tror inte att lösningen är att man ska pausa allt och hoppas att något lag här eller där överlever.
- Att titta på gamla matcher är inte samma sak. Charmen med fotboll (och annan sport) är att man inte vet hur en match slutar – allt kan hända. Vi vet ju alla hur det gick för Sverige i VM-94. Och för att vara ärlig, visst vill vi ha lite bättre bildkvalitet än den som levererades 1994.
- Det känns som att en del av mig är borta. En väldigt stor del, faktiskt. Jag kan inte se på sport eller gå på sport och ska man prata om sport så pratar man framför allt om dess ickeexistens. Längtar tillbaka till tiderna då man kunde diskutera huruvida en straff var rätt dömd eller inte, om en spelare borde säljas eller stanna kvar eller om man ska ta med sig regnjackan till nästa hemmamatch. Jag saknar till och med VAR-diskussionerna, ord jag aldrig trodde jag skulle säga/skriva.
- Comment
- Reblog
-
Subscribe
Subscribed
Already have a WordPress.com account? Log in now.
Give me five 