- Rosor – det är något speciellt med dessa vackra blommor. Det är få saker jag uppskattar mer än att gå omkring i mammas trädgård på somrarna och plocka mig en bukett rosor. Till sommaren hoppas jag ha mina egna rosor på uteplatsen som jag kan plocka. Uppföljning kommer….
- Radio – att jobba med radio är och har länge varit min dröm. En dröm som jag lyckades uppfylla, och som jag på lång sikt gärna kommer tillbaka till. Jag har alltid gillat att lyssna på radio också, vilket dels säkerligen beror på att jag har vuxit upp utan TV och således fått lyssna på radion för att hänga med i mästerskap och dylikt. Av mina journalistförebilder är det snarare radioprofiler som kvalar in på topplistan. Det är radioreportrarna jag kan namnen på, inte TV:ns dito. Radion har alltjämt en stor plats i mitt hjärta, och kommer alltid ha.
- Resor – ibland undrar jag om man någonsin kommer kunna resa som vanligt igen. Med vanligt menar jag utan att behöva testa sig och isolera sig och liknande. Men jag tvivlar. Jag älskar att resa och vill gärna resa mer. Jag är också dubbelvaccinerad och kommer absolut ta alla sprutor som krävs. Men jag tycker att det redan är ett ganska stort stresspåslag att resa utomlands utan ett virus att ta hänsyn till. Att behöva sticka ner pinnar i näsan och halsen så att man börjar gråta är inget jag ser fram emot att göra. Då håller jag mig hellre i Sverige faktiskt. Men det är något speciellt med att resa, upptäcka nya platser, ny mat, nya kulturer. Flera av mina resor kvalar in till några av de roligaste sakerna jag gjort i mitt liv. Vi får väl se hur det kommer se ut framöver.
- Roadtrips – det fina med roadtrips är att man kan roadtrippa i Sverige. Få saker är mer mysiga än att bege sig iväg på äventyr och lite se vart livet tar en. Jag och en av mina systrar roadtrippade till Östersund för ett par år sedan och besökte bland annat Orsa rovdjurspark och Selma Lagerlöfs Mårbacka på vägen. På vägen hem spanade vi in ett mysigt bed and breakfast i Filipstad. Mer roadtrips väntar i framtiden!
- Ringar – när jag gick i sjunde klass så flyttade min familj, och jag behövde byta skola. Min syslöjdslärare gav mig en avskedspresent i form av en ring hon själv hade virkat och pärlat – och jag fick välja en av flera. Den ringen hängde med mig i många, många år, och sedan dess har jag knappt gått en dag utan att bära ring. Jag vet inte vad det är, men det är skön att ha en tyngd på fingret, och det är inte minst väldigt vackert. Sedan sjunde klass har det blivit många ringar av olika kvalitet och livslängd.