Jag har läst fina A far wilder magic av Allison Saft. En bok som verkligen känns. Den känns på riktigt på något sätt, trots att den utspelar sig i en annan värld och en annan tid än vår egen. Trots det hade karaktärernas känslor och tankar kunnat vara ens egna.
Margaret bor ensam en bit utanför en liten stad och väntar på att hennes mamma, den berömda alkemisten, ska komma hem. Om hon kommer hem.
En dag knackar unge Wes på dörren. Han har försökt allt han kan för att bli upplärd av en alkemist men har aldrig lyckats stanna på en och samma plats särskilt länge. Att få jobba tillsammans med Margarets mamma är hans sista hopp. Och mot bättre vetande låter Margaret honom stanna i huset tills hennes mamma kommer hem. Om hon kommer hem.
En dag siktas den mytomspunna halan utanför staden och Wes och Margaret slår sina påsar ihop – trots sina olikheter – för att bli duon som lyckas döda halan och få pengar och berömmelse (och Margaret hoppas att hennes mamma ska höra om bedriften och äntligen komma hem). Men inget är så lätt som man hoppats, hemligheter har en tendens att avslöjas och alla stadsbor vill dem inte väl…
Det jag verkligen gillade med boken var hur äkta allt kändes. Känslor, beteenden, relationer.. Jag kunde känna igen mig i mycket – eller i alla fall känna att det måste vara såhär det är, såhär det känns.
Boken sticker ut för att tidslinjen är annorlunda jämfört med liknande böcker i samma genre. Relationer växer långsamt fram. Huvudkaraktärerna vet inte vad de känner, eller varför. Författaren fångar verkligen essensen av att vara ung vuxen och vilja ha sina föräldrars respekt.
En annan intressant aspekt av boken är hur religion och etniska tillhörigheter porträtteras. Det hade säkerligen varit en intressant bok att läsa på gymnasiet för att sedan diskutera i klassrummet.
Give me five 