- Att gå 100 000 steg på ett dygn. Detta är en bedrift jag nyligen klarade av, i måndags faktiskt (den 14 juni 2021). Jag sov knappt alls, mer än ca 1,5 timmar mellan 22:30 och 23:55. Jag gick upp, tog på mig och började gå på allvar 00:10. Sen gick jag i princip hela dygnet. 23:05 var jag över 100 000 steg, och sen blev det ett par hundra till innan jag gick och la mig. Dessförinnan hann jag gå till havet för att se en soluppgång som doldes av ett tjockt täcke moln, se Sveriges 0-0-match mot Spanien, äta hundra mellanmål och alla andra viktiga mål och gå, gå och gå. De första 50 000 stegen var relativt lätta. Därefter gick det lite tyngre, men jag visste ganska tidigt att jag skulle klara av 100 000 steg. Mest för att jag är envis som en get, men också för att jag hela tiden låg före mitt stegschema.
Jag rekommenderar ingen att gå 100 000 steg på ett dygn, men om man ska gå långt så är bästa sättet att ta det lugnt. Gå långsamt. Ta många, små steg. Då räcker energin längre. Det var också ett smart drag av mig att vara hemma hos mina föräldrar, så jag inte behövde tänka på att laga mat. Det var bara att komma hem och äta när maten var klar. Jag gick nästintill helt och hållet själv. Jag hade sällskap av en av mina systrar när vi gick till och från naturreservatet Skipås, samt en runda inne i reservatet. Men utöver ett par kortare promenader med andra syskon gick jag allt själv. Jag råkade även ut för en helikopter som körde runt området där jag gick mellan 00 – 01:30 på natten, en rejäl allergisk reaktion mot nyklippt gräs, en söt liten ekorre som gjorde smått förskrämda ljud, en bukett blåklint som plockades vid vägkanten och en förkylning som tog form under senare delen av dagen. (Testade mig dagen efter för att se om det var covid-19, men tack och lov var resultatet negativt och jag har än så länge lyckats hålla mig undan viruset.)
Ingen kan ta ifrån mig att jag gått 100 000 steg på ett dygn, men jag kommer aldrig göra om det. Jag kommer däremot skryta om bedriften för alla som kan tänkas vilja lyssna. - Att gå över en miljon steg på en månad. Vi hade en stegtävling på jobbet, och det hela slutade med att jag gick över en miljon steg under mars månad, med ett hutlöst snitt på över 32 000 steg per dag. Man kan säga som såhär, jag gjorde inget annat än att gå, sova, jobba och äta den månaden. Det är högst tveksamt om jag kommer göra om det igen, men det känns mer överkomligt än att gå 100 000 steg på ett dygn.
- Att göra en TV-serie som sedan sändes på C-more. Ja wow. Tänk att jag har gjort det, ibland tror jag inte att det är sant. Men TV-serien BLÅ sändes på Cmore och jag stod för de flesta intervjuerna i serien. Bland annat åkte jag och fotografen till Barcelona för att följa lagets framfart på träningslägret där. Och när producenten var på semester fick jag ta över rollen som liveproducent när ett av avsnitten spelades in.
- Att referera en VM-semifinal i bordtennis i liveradio, inför tusentals (förmodligen tiotusentals) lyssnare. Det gjorde jag också. Det är fortfarande helt otroligt att kanalchefen tyckte jag skulle göra det, med tanke på att jag aldrig refererat något och egentligen inte kunde särskilt mycket om bordtennis. Jag lyssnade på ett klipp från matchen för någon vecka sedan, och måste säga att jag är stolt över mig själv. Jag var inte så haj på alla termer inom bordtennisen, men fångade ändock upp en hel del annat intressant. Och det var en historisk match, där Sydkorea och Nordkorea gick samman och spelade som ett enat Korea. Vem hade någonsin trott att det skulle hända?
- Att jobba en sommar för Radiosporten. Där och då uppfyllde jag mitt livs största dröm. VM-sommaren var den bästa sommaren i mitt liv och kommer troligtvis alltid vara där uppe i toppen. Att få arbeta tillsammans med personer som jag sett upp till i större delen av mitt liv var magiskt. Att få leva och andas fotboll i flera veckor – och få betalt för det! – var inget mindre än ren och skär magi. Kanske kommer jag få uppleva det igen, kanske inte. Oavsett är det en av många bedrifter som jag åstadkommit. Och jag är stolt över det, stolt över mig själv och stolt över resultatet.
One thought on “Mina fem största bedrifter”